Ordinarie tid för gudstjänster
Varje söndag firas hl. Mässa kl.10:30
Vardagsmässor: onsdag – fredag kl.18:00
Varje lördag Söndagsvigiliemässa kl.18:00
Tillfälle till bikt: 30 min före varje hl. Mässa
Gudstjänster på andra språk:
På kroatiska 1a söndagen i månaden – hl. Mässa kl. 09:00
På polska 2a söndagen i månaden – hl. Mässa kl. 09:00
På arabiska 2a söndagen i månaden – hl. Mässa kl. 12:30
………………………………………………………………………………………………………………..
Gudstjänstordning och högtider i Stilla Veckan och under Påsktiden
Stilla veckan
Palmsöndagen eller »Passionssöndagen« – hl. Mässa kl. 10 30
Måndag, tisdag, onsdag, Skärtorsdagen i Stilla Veckan – hl. Mässa kl. 18 00
Långfredagens Liturgi – kl. 15 00
Obs! Efter Långfredagens Liturgi börjar Novena till Den Gudomliga Barmhärtigheten som pågår till den Gudomliga Barmhärtighetens söndag – första söndagen efter Påsk.
Lördag – Påsknattens Liturgi – kl. 19 30
Påskdagen – Kristi Uppståndelse – högtidsmässa kl. 10 30
Annandag Påsk hl. Mässa kl. 10 30
Tillfälle till bikt i stilla veckan:
Måndag – Skärtorsdagen – kl. 17 00 – 17 50
Långfredagen – kl. 14 00 – 14 40
Välsignelse av påskmat
Lördag kl. 10 00 och kl. 11 30 och efter Påsknattens Liturgi som börjar kl. 19 30
Tisdag, Onsdag, Torsdag, Fredag, Lördag i Påsk-oktaven, hl. Mässa kl. 18 00
Andra påsksöndagen- Den Gudomliga Barmhärtighetens söndag, hl. Mässa kl. 10 30
Högtider i Påsktiden
Kristi Himmelsfärds Dag (29 maj, torsdag) hl. Mässa kl. 10 30
Pingstdagen, söndag den 8 juni, högtidsmässa kl. 10 30
………………………………………………………………………………………………………………..
Påsk hälsning
Var inte rädda. Jag vet att ni söker efter Jesus, som blev korsfäst. Han är inte här, Han har uppstått, så som Han sade. Kom och se var Han låg. Skynda er sedan till hans lärjungar och säg till dem: ’Han har uppstått från de döda så som Han sade.’ Matt 28 1-10
Graven är tom. Ängeln förkunnar för kvinnorna att Jesus Kristus den Korsfäste har uppstått. Han är inte längre här i graven. ”Kom och se var han låg”. Ni kan själva erfara att Han sannerligen uppstod så som Han har sagt:
Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, 26och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?
J 11, 25-26
Jesu Kristi Uppståndelse är ett historiskt faktum som förklarar varje människans slutgiltiga öde. Därför Påskens mysterium har något väsentlig att göra med varje människan och med var och en av oss. Påskens händelse, Påskens mysterium, Påskens glädje kasta ett strålande ljus på varje människans liv, oberoende av hennes tradition, kultur eller sociala tillhörighet.
Kära församlings bo, kära gester på vår hemsida, Påskens händelse – Jesu Kristi Uppståndelse – övergår alla historiska händelser, våra egna föreställningar och öppnar för oss ett nytt perspektiv, en ny horisont som den Uppstånden Kristus uppenbarar. Kristus är uppstånden, sannerligen uppstånden.
Må Påskens glädje förnya vår tro, vårt hopp och tända i våra hjärtan flamman av Guds Kärlek. Må vi upptäcka os själva i den Uppstånden Herrens armar.
I år, när vi firar det Heliga Året som ska pågå till den 06 januari 2026, må våra tankar och våra hjärtan bli förnyat av den Uppståndne Kristus. Må Påskens glädje och Påskens ljus aldrig slocknas i våra hjärtan i våra familjer och i vårt samhälle:
Kristus är uppstånden, sannerligen uppstånden.
f. Tadeusz Bienasz
STILLA VECKAN
Under stilla veckan firar kyrkan vår frälsnings mysterier som fullbordats av Jesus Kristus under den sista veckan av Hans liv på jorden.
Palmsöndagen eller »Passionssöndagen«. Stilla veckan börjar med Palmsöndagen eller »Passionssöndagen«, som förenar Jesu Kristi högtidliga intåg i Jerusalem med förkunnelsen av hans lidande. Stilla veckans höjdpunkt är firandet av Triduum Sacrum– de heliga Tre Påskdagarna: Skärtorsdagen, Långfredagen och Påskafton. Jesus Kristus, genom sitt Påsk-mysterium, återlöste människan, förnyade livet och uppenbarade Guds Barmhärtighet för hela mänskligheten. De heliga Tre Påskdagarna som firas till åminnelsen av Herrens lidande och uppståndelse är Kyrkans liv höjdpunkt.
Skärtorsdagen
Med hl. Mässan på Skärtorsdagen inleder Kyrkan Triduum Sacrum– de heliga Tre Påskdagarna och firar åminnelse av instiftelsen av hl. Mässa – Eukaristin.
Matt 26, 26Medan de åt tog Jesus ett bröd, och efter att ha läst tackbönen bröt han det, gav åt sina lärjungar och sade: »Tag och ät, detta är min kropp.« 27Och han tog en bägare, och efter att ha tackat Gud gav han den åt dem och sade: »Drick av den alla. 28Detta är mitt blod, förbundsblodet som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse.
Det är framför allt i kyrkans Gudomlig Liturgi – i den hl. Mässa – som Kristus visar och förverkligar sitt Påsk-mysterium.
Långfredagen
Långfredagens Liturgi firas till åminnelse av Herrens lidande och den är förlängning av Skärtorsdagens Liturgi. I centrum av Långfredagens Liturgi befinner sig Passionshistoria och Korshyllningen.
Lk 23, 44Det var nu kring sjätte timmen. Då blev det mörkt över hela jorden ända till nionde timmen, 45det var solen som förmörkades. Förhänget i templet brast mitt itu. 46Och Jesus ropade med hög röst: »Fader, i dina händer lämnar jag min ande.« När han sagt detta slutade han att andas. 47Officeren, som såg det som hände, prisade Gud och sade: »Han var verkligen en rättfärdig man.«
Från Långfredagens Liturgi till Påskaftons Liturgi Kyrkan betraktar Jesu Kristi lidande och Hans nedstigande till dödsriket.
Lördag – Påskafton, Påsknattens Liturgi och firandet av Jesu Kristi Uppståndelse
I naten från Påskafton till Påsk-dagen Kyrkan firar Jesu Kristi Uppståndelse. Denna Påsknattens Liturgi är höjde punkt av Triduum Sacrum– de heliga Tre Påskdagarna.
”O du heliga natt” – sjunger påskens Exsultet – ”som ensam vet tiden och stunden då Kristus stod upp från de döda!”. Ingen blev ögonvittne till själva uppståndelsen och ingen evangelist beskriver den. Ingen har kunnat säga hur den gick till. Uppståndelsen är en historisk händelse som kan fastställas genom dem tecken som den tomma graven och det verkliga mötet mellan apostlarna och den Uppståndne Kristus utgör. Jesu Kristi Uppståndelse är ett trons mysterium, ja själva hjärtat i det. Därför visar sig den Uppståndne Kristus inte för världen utan först för sina lärjungar, ”för dem som hade följt honom från Galileen upp till Jerusalem och som nu är hans vittnen inför folket” (katolska kyrkans katekes 647).
Ag 13, 30Gud uppväckte honom från de döda, 31och han visade sig sedan under en längre tid för dem som hade följt honom från Galileen upp till Jerusalem och som nu är hans vittnen inför folket. 32Vi förkunnar alltså för er detta budskap.
Påskdagen och Påsktiden
De femtio dagarna mellan Påsk och Pingst kallas Påsktiden och firas i jublande glädje som en enda festdag, ”den stora Uppståndelsens dag”.
1 Kor 15, 12Men om det nu förkunnas att Kristus har uppstått från de döda, hur kan då några bland er säga att det inte finns någon uppståndelse från de döda? 13Om det inte finns någon uppståndelse från de döda har inte heller Kristus uppstått.
14Men om Kristus inte har uppstått, ja, då är vår förkunnelse tom, och tom är också er tro. 15Och då visar det sig att vi har vittnat falskt om Gud, eftersom vi har vittnat om Gud att han har uppväckt Kristus, som han ju inte kan ha uppväckt om det är sant att de döda inte uppstår. 16Ty om inga döda uppstår har heller inte Kristus uppstått. 17Men om Kristus inte har uppstått, då är er tro meningslös, och ni är ännu kvar i era synder. 18Då är också de som har avlidit i tron på Kristus förlorade. 19Gäller vårt hopp till Kristus bara detta livet, då är vi de mest ömkansvärda bland människor.
20Men nu har Kristus uppstått från de döda, som den förste av de avlidna. 21Ty eftersom döden kom genom en människa kommer också uppståndelsen från de döda genom en människa.
………………………………………………………………………………………………………………..